Karlsson: Är anonymitet en självklarhet när brott begås?



I vågen efter Expressens
avslöjanden om identiteter bakom kommentatorerna på Avpixlat kom många anklaganden om åsiktsregistrering och i vanlig ordning har debatten spårat ur helt. Numera, bara ett par dagar senare, handlar allt om huruvida det är rätt eller fel att registrera åsikter och avmaskera personer på grund av deras åsikter, men de allra flesta som ger sig in i debatten har missat vissa saker.

Hat är ett uttryck, inte en åsikt!

Det finns mycket som kan ligga till grunden för hat, bland annat vissa åsikter, men hatet i sig är ingen åsikt. Det finns inget i själva uttryckandet av hatet som säger vad det är för åsikt personen har. Att säga ordet "neger" är hatiskt, oavsett orsaken till att man säger det. Då spelar det ingen roll om man säger det för att man tror att mörkhyade är ett hot, av tradition eller gammalmodighet eller bara för att uppröra folk. Ordet i sig är ingen åsikt!

Att säga att homosexuella bör stenas till döds är ingen åsikt, det är en beskrivning av ett straff och kan ha många åsikter bakom sig. Att säga att invandringen är orsaken till arbetslösheten är en åsikt, men det är inget sådant som publicerats, inte heller finns det några tecken på att just sådant har registrerats i detta fallet. Det är ett grovt generaliserande och ett tecken på främlingsfientlighet, men är i grund och botten fortfarande en åsikt.

 Jag vill jämföra detta med vad som hände för ett par år sedan, när piratism blev ett lagbrott. Här har vi ett brott, som till skillnad från den stora delen av befolkningen som hatbrotten påverkar, inte har något direkt offer. Kopiering räknas som stöld och kopior, som på intet sätt är en indikation på potentiella köp, räknas som förlust.
Här lades stora resurser på att hitta personerna bakom Pirate Bay, som dittills varit anonyma. En privat organisation, då kallad AntiPiratByrån, numera Rättighetsalliansen, begick lagbrott för att få fram dessa namn. Istället för straff fick APB ett undantag från PUL, eftersom de ansågs gå samhällets tjänst genom denna röjning av brottslingars identitet.
APB hade tidigare straffade medlemmar och hade vid tidpunkten begått minst ett upphovsrättsbrott själva.

Jag ser stora likheter mellan APB och Researchgruppen här, båda har medlemmar som är tidigare straffade, båda har röjt identiteten på personer som genomfört lagbrott och båda har begått brott själva som de säger sig vara emot. Metoderna är likställbara.

Skillnaden mellan fallen är att när det gällde Time-Warners påhittade plånbok så lades polisens och domstolarnas resurser på det. När det gäller en stor del av befolkningens liv och säkerhet så läggs inga resurser alls på det, istället pratas det från alla håll om att Researchgruppen och Expressen skall åtalas.

Gäller det människors liv så blir det inga undantag i PUL, men gäller det internationella multi-miljard-företag så läggs alla resurser på detta.

Allt detta möjliggörs när folket står bakom det. När APB gick på Pirate Bay fanns det en minoritet i landet som stod bakom Pirate Bay och en majoritet som satt tysta. När det gäller RG och Avpixlat finns det en majoritet som står bakom Avpixlat och ingen säger ifrån.

Oavsett hur man ser på det, oavsett om hatet är en åsikt eller ej, så är det fortfarande ett lagbrott och bör bestraffas som sådant. Det finns prejudikat att kolla på som säger att anonymiteten inte skall gälla om lagbrott begås och att den privata organisation som röjer denna anonymitet skall ha undantag från lagstiftningen, men det talas det tyst om, när det gäller saker som verkligen påverkar andra människor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar